Nya styrprinciper samt förslag på lösningar för digital vård

13 november, 2018

Socialstyrelsen har inom ramen för ett regeringsuppdrag tagit fram fyra principer som ska uppfyllas för att vård och behandling ska lämpa sig för digitala vårdtjänster. Målsättningen är att principerna ska bidra till en god och patientsäker vård. Och att vårdgivaren har tillräcklig information om patienten är självklart en viktig faktor i sammanhanget.

Dessa fyra principer bör uppfyllas för att vård och behandling ska lämpa sig för digitala vårdtjänster:

  1. Gällande författningar eller aktuell kunskapsstyrning förutsätter inte ett fysiskt möte.
  2. Den digitala tjänsten är anpassad till den enskilde patientens behov och förutsättningarna att använda tjänsten.
  3. Vårdgivaren har tillgång till tillräcklig information om patientens hälsotillstånd och sjukdomshistoria, för att kunna ge en god och säker vård.
  4. Nödvändig uppföljning och koordinering med andra aktörer är möjlig.

Området utvecklas snabbt och det är ett medvetet val att styrprinciperna ska vara övergripande.

– Det kommer nya tekniska lösningar och hjälpmedel hela tiden, skulle vi gå in med mer detaljerade principer skulle de snabbt bli inaktuella. Utifrån våra principer har landstingen möjlighet att ta fram egna riktlinjer eller rekommendationer för just deras tjänster, säger Jenny Asplund, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande. Läs mer här.

Nyligen utkom också rapporten Tydligare spelregler och samordning av krav – rekommendationer till nytta för patient, vård och företag – framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting, Uppsala BIO, Region Norrbotten och Stockholm Science City Foundation.

I rapporten beskrivs några av landstingens och små och medelstora företags utmaningar för att införa digitala tjänster i hälso- och sjukvård med åtta förslag på lösningar, inför fortsatta diskussioner:

  1. Utarbeta och anamma ett gemensamt ramverk. – Staten och huvudmännen bör utarbeta och anamma ett gemensamt ramverk för utveckling, prioritering, granskning och införande av digitala tjänster för ordinerad egenvård.
  2. Skapa samordning och synergier för medicinteknik (mt) och it. – Se över organisationsuppdelningen mellan mt och it på nationell och regional nivå samt ensa begreppsanvändningen.
  3. Anta förslag om nationell infrastruktur som stödjer informationshantering för digitala tjänster för ordinerad egenvård. –  Besluta om inriktning och investering för att Sverige ska kunna lägga grunden till en nationell infrastruktur som stödjer informationshantering mellan digitala tjänster för egenvård och vårdens verksamhetssystem.
  4. Kravbibliotek – för att tydliggöra och samordna krav. – Initiera arbetet med att skapa ett kravbibliotek för att underlätta och effektivisera produktutveckling och upphandling av digitala tjänster genom att samlat tydliggöra statliga reglerares och huvudmäns krav och regler. Fördjupa behovsbilden som ligger till grund för gemensamt kravbibliotek. Ge förslag på innehåll, upplägg och struktur.
  5. Nationell samordning av prioriteringar och rekommendationer för digitala tjänster. – Skapa samordning som inkluderar digitala tjänster i arbetet med prioriteringar och rekommendationer.
  6. Utred gemensamma nationella inköp. – Överväg om samordnade nationella upphandlingar av digitala tjänster kan göras systematiskt. Överväg hur den nationella kunskapsstyrningen kan användas för att initiera eller rekommendera önskade upphandlingsområden. Utreda om det är befogat att inkludera digitala tjänster i den statliga förmånen.
  7. Ökad förmåga till digital transformation. – Identifiera och utvärdera behov av stöd hos landsting och regioner för digital transformation.
  8. Branschutvecklad produktsammanställning. – Samverka med branschorganisationer för att stödja ett initiativ att sammanställa och sprida information om olika digitala produkter och tjänster. Enas om kategoriseringar.Ordnat införande av digitala produkter och tjänster

Läs mer i rapporten från EU-projektet Ordnat införande av digitala produkter och tjänster här

Text: Annika Åkervall